Internetfokus

Före internetåldern konsumerade vi nyheter och annan media genom tryckta tidningar, radio och television. Både handel och nyheter finns via nätet. Om du tänker tillbaka på 90-talet och början av 2000-talet är sannolikheten stor att du själv eller dina föräldrar satt och läste nyhetstidningar i pappersformat vid frukostbordet eller i tv-soffan. På utsatta tider konsumerades också nyhetssändningar via televisionen och Aftonbladet eller Expressen låg i de flesta kundkorgarna tillhörande de personer som stod i kö i den lokala dagligvarubutiken. Det var då, nu ser konsumtionen av nyheter annorlunda ut.

I takt med att internet har fått ett allt större utrymme i, och en större betydelse för, vårt samhälle har vår nyhetskonsumtion kommit att förändras över tid. Idag läser allt färre tryckta nyhetstidningar från tidningens första sida till dess sista. Istället konsumerar vi allt mer information på webben och detta gäller inte minst nyheter. På nyhetssajterna kan vi dessutom klicka på de rubriker som väcker vårt intresse, vilket gör att få svenskar idag konsumerar en stor andel av de nyheter som de stora dagstidningarna publicerar på nätet.

Mer selektiv nyhetskonsumtion

Vi väljer att läsa de nyheter som vi tycker verkar vara intressanta och struntar helt sonika i att läsa andra artiklar. Även om det tidigare varit möjligt att skumläsa nyhetstidningar på samma sätt och avgöra genom att kasta ett öga på rubriken huruvida nyheten är värd att läsa eller inte, är vi idag mer selektiva i vår konsumtion av nyheter. Urvalet av vilka nyheter vi läser görs dock inte enbart genom medvetna val, utan kan även ske utom våra kontroll.

Sociala medier har nämligen haft en stor inverkan på vårt sätt att ta del av nyheter. Vi kan dela nyhetsartiklar med våra vänner och våra nyhetsflöden på till exempel Facebook anpassas bland annat efter vilka Facebooksidor vi gillar och hur vår umgängeskrets på den sociala plattformen ser ut. Detta har lett till att vi på gott och ont får ta del av nyheter som på olika sätt riktar sig till oss. Vi söker oss dessutom i högre utsträckning till nyheter som bekräftar vår bild av omvärlden.

Nackdelen med detta är förstås att många av oss har ett slags tunnelseende vad gäller nyhetskonsumtionen. Nyhetsrapporteringen blir också allt mer polariserad, vilket inte minst blir tydligt i samband med rapporteringen kring val och andra stora händelser i världen. Såväl journalister och nyhetshus som läsare delas ofta in i två läger, där bägge sidor publicerar och tar del av nyheter med en vinkling som passar ens världsbild eller agenda.